utan mycket forsavit hygienisk lystnad och vallust. Ett beteende sasom flera forr trott varit forbehallet manniskan. Exempelvis idkar vi, till diskrepans av flera andra djur, sexuellt sallskap under laka menstruationscykeln, trots att det icke befinner si forenligt med fortplantning. Skad det befinner si de preferenser saso stavs fortsattningsvi fran slaktle mo slaktled sasom anvands darfor att fortydliga do partnerval saso gors – bade hos manniskor sam hos kreatu.
Hos personer ager somliga egenskaper evig uppfattats saso inbjudande. Alltemellanat kan dessa forklaras i strang biologiska termer. Man sasom till exempe foredrog aldre kvinns som passerat sin fruktsamma tidrymd, fick ingen avkomma saso kunde bara ett dyli foredra framat. Det kan besta en utlaggning till att tona uppskattas hos kvinnor inom de majoriteten kulturer. Bade kvinn sam hanar valjer kompanjon villig grundval av annorlunda synliga regel, och runtom dessa fragor har det gjorts nagon hop gansk serios psykologisk forskning.
Symmetri befinner si korrekt
Saken dar biologiska forklaringen ar att otillfredsstallande symmetri avspeglar att individen varit sarbar sta miljomassig eller utvecklingsmassig stress. Ett symmetrisk manniska signalerar ino stallet att hon klarat itu sadan stress utan att det skett e visuel influen. Nagot saso skandinavisk flickor för äktenskap ino sin tur skulle vet vink finfin kvalitet villi generna. Hos kreatu hande naturligtvis inga partnerval avsiktligt darfor att ordn fram fint anla. Men forsavit det ar dessa individers avkomma sasom overlever finns preferensen forut symmetri innestaend hos individer ino framtida generationer.
Att symmetri uppfattas som attraktivt galler inte endast kroppen inte med ocks i synnerhet ansiktet. Arme ager aldre plugg visat att manskliga ansikten som befinner sig symmetriska over lag uppfattas sasom attraktivare annu osymmetriska ansikten. Och hur vi titta ut i ansiktet ar centralt utbredd partnerval.
– Det inneha sagts att kroppen kan vara hurda snygg sasom helst, men det befinner sig ansiktet sasom avgor forsavitt nago indivi uppfattas sasom snygg alternativ icke, sager Anthony Little, doktorand intill University of St Andrews ino Skottland.
Han age publicerat flera studier forsavitt dragning, oftast baserade kungen hurdan hederlig ansikten uppfattas. Till exempe inneha han visat att nagon persons mening forsavit saken da egna attraktionskraften paverkar hur sa karl uppfattar som attraktivt. Kvinn fick gradera sin attraktivitet kungen en 7-gradig avholja. Det visade sig darefter att do som ansag sig finnas till snygga, reagerade mer positivt villig symmetriska mansansikten. Kvinn sasom rankat sitt eget utseende lagre gallande skalan varje ej jambordig minutiost.
– mi antaga att det utspelar forsavitt ett slags avvagande emella va kar vill ha samt underbe karl antaga hane kan atnjuta, aven om det sker pa e omedvetet flygplan, uppg Anthony Little.
Manli herre duger ej evig
Inom nagon iogonenfallande granskning undersokte Anthony Little och hans kolleger vilka typer av manligt yttre sasom kvinn foredrar. Tillsamman 158 kvinn mellan 16 samt 39 ar gamla agerade sasom forsokspersoner. Dom fick avgora bilder fran ansikten sasom visades villi nago monitor inom fem serier (fotografi 2).
Mer finlemmade och feminina ansikten lockade mest nar kvinnorna valde saken da hane sasom dom skulle vilja li med. Skad nar de valde engangspartner foredrog kvinnorna ett mer maskulint yttre, med kraftigare kakben och haka.
Forr age hane kunnat framfora att det manliga konshormonet testosteron trycker ner immunforsvaret. Pa grund av kan testosteronhalter sasom befinner si odl hoga att dom otvetydigt avspeglas i utseendet avlasa kungen intensitet sam enastaende saga he – mannen har ”rad” med en dyste immunforsvar. Det bor finnas attraktivt pro nago gumma saso soker nago duktig hane att reproducera tillsamman.
– andock nagon hogre testosteronhalt kopplas aven mot ett mer aggressivt sam overlagse beteende. Nago karl tillsamman en mer feminint yttr signalerar att han kanske kommer att finnas snallare och medverk mer i omhandertagandet fran avkomman, uppg Anthony Little.
